 Nationssång från 1827
Vid de Bottniska och Medelpado-Jemtländska nationernas
förening
till Norrlands nation år 1827.
(ur handskrivna stämböcker för fyrstämmig manskör i Norrlands nations arkiv)
Vid Norrländska nationernas förening
Fosterbröder! Ifrån Nordens Land!
Ifrån Torneåns till Ljungans stränder
knytom fast vårt ungdoms brödraband,
och med handslag enom trogna händer
Goda andar bjuda och vi fira
vår förening i en lycklig stund
/: Tro och vänskap friska kransar vira
kring vårt fria Norrländska förbund :/
En natur utöver Norrland ler
samma sol förgyller sommarnatten
Och dess himmel lika klart sig ser
djupt i Storsjöns och i havets vatten
Samma rosor vara i dess dalar
samma fåglar sjunga i dess lund
/: Samma vårvind flyger nu och talar
om vårt fria Norrländska förbund :/
Allt vi äga lika, fädren bo
i förtrolighet bland fjällen samman
Ärvom deras fröjd med deras tro
helgad av den rena ungdomsflamman
Nordbors sinnen äro Norden lika friska
fasta såsom bergens grund
/: Norrlands söner kunna aldrig svika
deras fria Norrländska förbund :/
Och Förbundets lösen blive Ljus!
Norrskenslandets barn ej mörker lida
Flygom ut som nordanstormens sus
att för ljus och rätt och sanning strida
Leve Norrland! Leve Norrlandssinnet!
enigt, trofast i vår brödrarund
/: Att en annan tid må ära minnet
av vårt fria Norrländska förbund :/
 Lyssna!
Sången sjöngs senast vid Norrlands nations 190-årsjubileum den 11/11 2017 och 175-årsjubileum den 19/10 2002 samt vid CV:s 150-årsjubileum den 25/1 2003.
Manskörssångens historia inom nationen är förmodligen lika gammal som
dess historia i Uppsala, vilken börjar med valet av J.C.F. Haeffner
till Director Musices vid universitetet år 1808. (Redan hösten 1808 sjunges
den av Haeffner komponerade Under Svea Banér som får betraktas som
den första, egentliga, svenska manskörssången.)
Många norrlänningar deltog i studentkårens sånguppvaktningar och minneshögtider
under 1810-talet. Dessa evenemang tilltog i antal och styrka under 1820-talet
och beredde vägen för bildandet av Allmänna Sången år 1830. Inom nationen fanns
naturligtvis sångare som förutom att vara medlemmar i kårens gemensamma kör, underhöll sina landsmän vid olika nationsfester.
I gamla handskrivna stämböcker i nationens arkiv, (den äldsta daterad 1851)
finns bland annat ovanstående sång. Mikael Andrée skriver i sin
jubileumsskrift "Norrlands nation 1827-1927" att "den sångförening som tycks ha
funnits från nationens begynnelse var mer eller mindre tillfälliga sammanslutningar
av nationens sångare". Sångarna anlitades inte bara vid de interna festerna utan
också vid nationens uppvaktningar av olika slag.
Som ett exempel kan nämnas den supé som nationen gav i Juni 1832 för den
i biskopsämbetet i Härnösand nyinstallerade skalden Frans Mikael Franzén.
Dåvarande sånganföraren ledde då "en förträfflig sång exekverad av de
musikaliske sujetter med sköna röster som finnas i vår nation".
Tillbaka
|