Småföretagaren och delägaren av Industricentrat i Strömsund Bo Ottosson framför bottenplattan där ACB en gång i tiden låg. Nu funderar han och de andra delägarna av Industricentrat på att bygga upp fastigheten igen. Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-28

Allt fler företag flyttar till Strömsunds industricentra

Informationen om flytten har varit bristfällig. Det menar Karl-Olof Persson, Siv Persson, Ingrid Elfström och Hjördis Englund.
Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-28

De är kritiska mot flyttkarusellen

Cecilia Stener, Strömsund.
- Det behövs mer jobb, affärer och aktiviteter. Det känns som om man måste åka härifrån om man vill göra något.

Mona Bjurström, Strömsund.
- Vi måste ta bort stämpeln som Strömsund fått. Att vi inte är sams här. Det borde göras mer för att stimulera företagare och unga.

Sten-Örjan Persson, Strömsund.
- Mer positivt tänkande, det finns mycket skog och natur. Vi måste marknadsföra oss mer. Strömsund har sina goda sidor.

Jenny Wiklund, Strömsund.
- Det finns inte så mycket uteliv. Jag vill flytta. Det borde finnas mer aktiviteter för barn och unga.

Foto: Holger Persson.

ÖP 2008-01-25

Dagens fråga:
Hur ska man få fler att flytta till Strömsund?

Maria Rubensson.

Rolf Rubensson.

Ewa Roos, Maya Carlsson, Ingela Bergqvist, Eva Andersson och Lena Edlund.

Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-24

NU FLYTTAR VI...

(Ekorrit annons)

Christin Svensson vill möta marknaden med nya trendigare sortiment.
Text/Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-21

Tunnbrödsbageri flyttar och investerar 6 miljoner kronor

Flata Tunnbrödsbageri vill möta marknaden med nya trendigare sortiment och även öka kapaciteten till två baklinor. Det medför en investering på 5,5-6 miljoner kronor och en flytt från Strömsund.

Lokalen är för liten och där den ligger i dag finns inget utrymme för en utbyggnad. Packlinan slutar i utlastningshallen och frysanläggningen ligger i ett angränsande hus. Emballage och mjöl är inhyrt i en lokal ett par hundra meter från bageriet. Med traktor flyttas 250 ton mjöl och drygt 200 pallar emballage till bageriet per år.
- Det går inte, det går om vi ska ha det på den här volymen och känna att vi inte utvecklas, men det känns inte roligt. Lokalen är ju rätt sliten också och behöver en upprustning. När det går så här bra känns det ju inte roligt heller att personalen ska ha det så trångt, säger Christin Svensson. Hon tog över företaget för två år sedan och ökat omsättningen med 25 procent redan.
- Vi håller på att testa fram nya sortiment och vill utveckla det mera och känner att det finns förutsättningar för det. Byter vi till ny lokal med större utrymme finns det förutsättningar att utöka. Går det som planerat ska vi omsätta 10-11 miljoner om ett par år och ha minst ett par arbetstillfällen till kanske fler, säger Christin.
I Strömsund finns ingen industrilokal som passar för deras behov och därför blir det troligen en flytt av företaget till Hammerdal. Där är en fastighet på 800 kvadratmeter redan inköpt och nu väntar de på att få bygglov för att bygga till en bageridel på 300 kvadratmeter. Renovering och utbyggnad planeras starta till våren medan flytten av företaget planeras till hösten efter surströmmingspremiären när det är en lågsäsong på tunnbrödsförsäljning.
• Kommer ni att byta namn på företaget när ni flyttar till Hammerdal?
- Tankarna finns på ett namnbyte men är inte aktuellt i dag, vi får se hur det blir med det. Namnet är ju väl inarbetat i Jämtland/Härjedalen men när vi kommit längre söderut så har vi fått förfrågningar på namnet och dess betydelse, säger Christin Svensson.

Fakta
•
Flata tunnbrödsbageriTunnbrödsföretaget
har funnits i Strömsund sedan mitten av 1960-talet.
7 anställda.
1 baklina med en längd på 28 meter.
Omsätter 6 miljoner.
Bageriet kan producera 33 kakor i minuten.

- En sådan här händelse ska komma ut för att varna andra, så ingen blir lurad tycker Judit Alfredsson. Text/Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-12

Bedragare försökte lura Judit

En okänd man gjorde ett fräckt försök att komma över Judits Alfredsson Visakortnummer. Nu vill hon varna andra att inte lämna ut några uppgifter över
telefonen.

Det var strax före halv sju i måndags kväll som telefonen ringde hemma hos Judit Alfredsson i Stamsele.

- Jag såg att det var skyddat nummer innan jag lyfte på luren, säger Judit och fortsätter berätta.

- En man som talade med en skånsk eller småländsk brytning började prata. Jag tror han presenterade sig först, men jag hörde inte riktigt vad han sa.

- Du vet väl att bankerna kommit överens om att ändra på Visakorten fortsatte han.

- Jag blev förvånad och frågade, vad säger du? Då ville han kolla om det var rätt Judit Alfredsson i Stamsele han pratade med. När det stämde bad han mig att jag skulle gå och hämta mitt Visakort, så han fick kolla numret på det.

- Nä du, jag lämnar inte ut något över telefonen sa jag åt honom och med det var samtalet slut, han på luren.

Efteråt har Judit funderat mycket över samtalet och vad hon ska göra.

- Jag är 75 år och den här personen kanske sitter och letar efter uppgifter på Internet eller i något register och ringer sen upp oss äldre för att försöka lura oss. Jag berättade för min bank om händelsen och så ringde jag ÖP.

- En sån här händelse tycker jag ska komma ut så ingen pensionär ska bli uppringd och lurad av någon att lämna ut sitt bankkortsnummer via telefon. För så gör inte bankerna, säger Judit Alfredsson.

– För mig är det en bekräftelse på att jag inte gjort något som jag behöver vara orolig över, säger Edman i en kommentar om resultatet.
Foto: Holger Persson

ÖP 2008-01-10

Efter den politiska turbulensen
- nu är privatutredarens rapport klar

- Jag gillar jakt och fjällen och det finns mycket fina jaktmarker runt Strömsund. säger Gunnar Pamuk. Text/Foto: Holger Persson.

ÖP 2008-01-08

Nobelpristagarens släkting valde att flytta till Strömsund

Nobelpristagare i Litteratur 2006, Orhan Pamuks släkting stortrivs i Strömsund. Född och uppväxt i USA men som vuxen lockades Gunnar Pamuk till naturen i norra Sverige.

Det var arbete som förde Gunnar Pamuk till Strömsund för tre år sedan. Pendlar dagligen de fem milen till Backe och arbetet på SCA som produktionsledare. Han trivs utmärkt med tillvaron och vill helst stanna kvar i Strömsund om det går.
Gunnar Pamuk kom till Sverige 1989 för att studera som utbytesstudent. Återvände till USA efter drygt ett år men 1994 flyttade han till Luleå. När han tröttnat på Luleå flyttade han till Umeå och studerade vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet där han doktorerade i tallfrö.

- Jag gillar jakt och fjällen och det finns mycket fina jaktmarker runt Strömsund. I norra Sverige och inlandet vill jag bo inte vid kusten som Sundsvall eller Härnösand, säger Gunnar Pamuk.

Fritiden ägnas mest åt jakt och natur. Han har fyra stövare, tre jakthundar och en pensionärs hund. Jaktintresset kommer från sin svenska mors sida tror han för morfar jagade mycket.

- Jag behöver inte så mycket, säger han och skrattar.

Hans far kommer från Turkiet och är bror med turkiska författaren och journalisten Orhan Pamuk, som tilldelades Nobelpriset i litteratur 2006.

- Vår släkt har förgrenat sig över världen så vi har inte mycket kontakt med varandra. I Turkiet och jag har många släktingar i USA någon i Frankrike och några i Sverige, säger Gunnar Pamuk.

I höstas var han över till USA för att fira Thanksgiving.

- Det var mamma som ville att vi skulle åka över och träffa släkten när hon fyllde 70 år. Jag träffade inte Orhan för han hade inte tid att komma, men en bror till honom som är professor i ekonomi träffade jag. Orhan Pamuk har jag bara träffat två gånger, en gång som liten och en gång när jag var vuxen. Jag skickade i alla fall ett brev och gratulerade till Nobelpriset när han fick det, säger Gunnar Pamuk.

Att bjuda Nobelpristagaren i litteratur till Strömsund tror inte Gunnar på.

- Han har nog för mycket att göra för att komma och något jaktintresse har han nog inte heller, säger en skrattande nöjd Strömsundsbo Gunnar Pamuk.

Fakta
• Orhan Pamuk
55-årige Orhan är Turkiets främste författare som tilldelades Nobelpriset i Litteratur 2006.

Han tillhörde som student den nya vänstern och sedan hans romaner vunnit uppskattning nationellt och internationellt har han återupptagit ett slags politisk roll i Turkiet.
I Sverige fick Orhan ett litet genombrott med Den svarta boken och 2002 kom Mitt namn är röd som också fått stora internationella priser. Hans senaste böcker är Snö och essäsamlingen Istanbul.

Källa: Norstedts förlagLäsarkommentarer

Mikael Hopstadius gläds över gåvan som i veckan överlämnades till Jämtlands läns museum. Bror Sandmark, May-Britt Sivertsen och den nya ägaren Micke Strajnic. I bakgrunden skymtar den franska handmålade fondvägg som hängt med sedan slutet av 1800-talet. Text/Foto: Holger Persson

Ateljékamera som hängt med i butiken sen 30-talet.

ÖP 2008-01-03

Museet får 15 000 bilder när fotobutik byter ägare

Jämtlands läns museum får som gåva 15 000 porträttbilder när Strömsunds fotoaffär byter ägare. May-Britt Sivertsen har drivit Strömsunds Foto i 18 år och känner att nu får det vara nog, hon vill göra något annat.

I måndags överlämnade hon butiken till Micke Strajnic och delar av arkivet skänktes till Jämtlands läns museum. Det är på glasplåt och negativ från åren 1936 till 1964. Edvin Eriksson från Gävle startade Erikssons fotoateljé i Strömsund 1936 tillsammans med sin hustru Ingeborg. När Edvin dog gifte Ingeborg om sig med Bror Sandmark och de drev fotobutiken vidare som Sandmarks Foto från 1949 fram till 1989 när May-Britt tog över och bytte namnet till Strömsunds Foto. Arkivet har växt och tagit mycket plats vilket gjort att May-Britt funderat över vad hon ska gör med det.

- Jag vill att det ska vara kvar, det känns som ett ansvar när man fått tagit hand om det, säger May-Britt. I första hand vände hon sig till Ströms Hembygdförening men de kunde inte ta hand om och förvara det på ett riktigt sätt den stora mäng det rörde sig om.
Även Bror Sandmark tycker det är roligt och bra att Jämtlands läns museum nu får ta hand om arkivet.
- Insiktsfullt av dem som har butiken att de vänder sig till oss. Bra att kunna rädda en sån här samling till eftervärlden, det kommer länsinvånarna till gagn, säger Mikael Hopstadius vid Jämtlands läns museum. Han hoppas även att museet ska dokumentera själva butiken innan den nya ägaren bygger om.
- Det finns inte så många såna här fotobutiker kvar i dag, det mesta har digitaliserats, säger Mikael Hopstadius. Det är inte bara själva butikens inredning han tänker på utan även att det finns bevarad en ateljékamera som användes på Erikssons fotoateljés tid. Det finns även en fondvägg som förekommer på många av glasplåtarna och den används ännu i dag. Den är handmålad i Frankrike i slutet av 1800-talet.

Den nya ägaren Micke Strajnic kommer att utveckla butiken till ett reklam och mediecenter.
- En fotobutik måste finnas annars dör Strömsund en smula, det får inte hända. Jag kommer att öppna modellfotografering, Internetcafé, multimediaproduktion och mycket mera, jag har så många idéer, jag är en idésprutare. säger Micke Strajnic. Han är utbildad multimedia-producent och har hållit på med fotografering sedan 1972 och videofilm sedan 1983.

Tack vare "plusjobb" har det varit möjligt att digitalisera den bildskatt Karl-Erik Ström efterlämnade. Allan Nilsson fick tillbaka de 248 pärmarna vars innehåll nu ligger på hårddisk. Från vänster, Mikael Hopstadius, Allan Nilsson, Holger Persson och Helena Johansson, som jobbat med projektet.
Text/Foto: Håkan Hopstadius

ÖP 2008-01-03

Bildskatt på hembygdsgården i Hoting

Hoting Det sker krafttag för att göra hembygdsforskaren Karl-Erik Ströms (1933-1994) bildskatt tillgänglig utan att nöta på oersättliga original. Allt finns nu samlat på hårddisk.

Ström var född i Hoting och ägnade all tid åt att forska i sin hembygd vid sidan av lärarjobb i Fredrika. Han sammanställde material till 15 "byaböcker" om Tåsjö socken innan han avled. Tio böcker är utgivna och nu pågår arbetet med byn Lövvik, berättar Allan Nilsson, ordförande i Hotings hembygdsförening.
Allt ingår i föreningens samlingar. Den har i över 20 år byggt upp ett arkiv i Valågården, resultat av en enastående frivillig insats.
Intresset för samlingarna ökar ständigt. Tack vare "plusjobb" har föreningen i år fått hjälp att digitalisera innehållet i de många pärmarna. Resultatet överlämnades häromdagen sedan 8200 bilder samlats på hårddisk för att så småningom göras sökbara för intresserade.
Arbetet med att digitalisera bilderna har pågått i Strömsund sedan i somras bekostat av pengar från Strömsunds kommun, med Holger Persson som projektledare och med stöd av Mikael Hopstadius från länsmuseet. Sex personer har varit sysselsatta.
Karl-Erik Ströms önskan håller på att gå i uppfyllelse med råge tack vare dagens teknik. Han ville att hans arbete skulle bli till hjälp för alla släktintresserade och väcka lust, inte minst bland ungdomen, att hitta sina rötter.
Hembygdsföreningen är även lovad att få en dator som gåva från företagare i Hoting.