S T Y R E L S E ordf: Jonny Persson v ordf: John-Anders Johnsson sekr: Sten Sundqvist kassör: Eivor Samuelsson ledamot: Per-Ingvar Wennberg ledamot: Anita Johansson suppl: Sibylla Rönnqvist suppl: Arne Ahlström A D R E S S Hedenvindsällskapet Gubbhögen 865 833 96 Strömsund S Y F T E Att bredda och sprida intresset för Hedenvinds författarskap, främja forskning om honom, samt göra hans hemby Gubbhögen till en plattform för större förståelse av hans verk. M E D L E M M A R cirka 170	M E D L E M S K A P Sätt in årsavgiften som är 50 kronor på sällskapets postgirokonto 483 84 56-4. F Ö R F A T T A R B O S T A D Hedenvinds barndomshem, Kvarnede i Gubbhögen, som ägs privat av syskonbarn till honom. Hedenvindkojan i Gubbhögen, en tidstypisk skogsarbetarkoja, som invigdes sommaren 2000. A K T I V I T E T E R Sällskapet arrangerar i juli, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i Strömsunds kommun, Berättarveckan med Hedenvinddagen. U T G I V N I N G Ej reguljär årsskrift, men samarbete med olika litteraturtidskrifter om temanummer. P R I S E R Hedenvindplaketten, som delas ut av Strömsunds kommun.
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880-1967) Hedenvind föddes och växte upp i byn Gubbhögen, Alanäs socken i norra Jämtland där fadern blev timmerdrivare, handlare och hemmansägare på Hedenvinds mors hemgård. Skolgången var bristfällig men läslusten stor, och det ogillade Hedenvinds far, vilket ledde till konflikt och Hedenvind lämnade hemmet redan som femtonåring. Därefter försörjde han sig bland annat som skogsarbetare, flottare, rallare, anläggningsarbetare samt sjöman, och han gjorde många resor utomlands. 1903-04 fick han möjlighet att gå på Birka folkhögskola, nära Östersund, och han deltog där i arkeologiska utgrävningar av gravar från vikingatiden som starkt stimulerade hans intresse för det forntida Jämtland. 1930 köpte han en gård i Södermanland, i Taxinge nära Mariefred, för att ge familjen trygghet och försörjning. När det senare blev kris för jordbruket i Sverige blev det i stället på hans författarskap familjen levde och underhöll gården. 1956 utnämndes han till filosofie hedersdoktor i Uppsala och han blev 1961 belönad med Samfundet De Nios pris. Hedenvind har påverkat de flesta svenska författare under 1900-talets första decennier, kanske speciellt 30-talsförfattarna. Hedenvind var en av pionjärerna bland autodidakterna. I sina böcker blandar han realism med myter och sagor till en egen berättarstil. I debutromanen Ur en fallen skog (1910) skildrade han förändringarna som skedde i det jämtländska bondesamhället och dess värderingar i och med marknadsekonomins och skogsbolagens intåg. Flera av hans verk handlar om rallare och deras inbördes sammanhållning och moral, Vid Eli vågor (1914) och eposet från 1920-talet; De förskingrades arv (1926), Det bevingade hjulet (1928) och På friköpt jord (1930). Jordbruksbygden finns med också här, liksom i hela hans författarskap. Kortromanerna Tiden och en natt (1918) och En dröm i seklets natt (1919) har expressionistiska drag och i dem skildrar han sin oro under krigstiden. På 1950-talet återvände han till Norrlandsskildringarna i en svit på fyra delar om skogsskövlingen. Det var annars hans jämtländska sagor, samlingarna Jämtländska sagor (Jamtristningar) (1941), Sagofolket som kom bort (1946), Jorms saga (1949) och Gismus jägares saga (1959), som var de mest betydelsefulla i den senare delen av hans författarskap. I dem utgår han från berättelser han hört som barn och de behandlar olika existentiella frågor som till exempel människans behov av religion och hennes kulturella utveckling. Hedenvind skrev även några självbiografiska böcker, bland annat klassikern Med rallarkärra mot dikten (1944) och Gudaträtan och proletärdiktaren (1960). Hans totala produktion omfattar trettiotalet prosaverk.
B i b l i o g r a f i : Ur en fallen skog, 1910 Branden, 1911 Från öde gårdar, 1913 Vid Eli vågor, 1914 Tiden och en natt, 1918 En dröm i seklets natt, 1919 Tidens offerväsen, 1920 Järnets gåta, 1921 Orions bälte, 1924 De förskingrades arv, 1926 Det bevingade hjulet, 1928 På friköpt jord, 1930 Rälsläggarens berättelser, 1935 En bondes dagbok, 1937 Jämtländska sagor, 1941	Det stora rusthållet, 1943 Med rallarkärra mot dikten, 1944 Skörden mognar, 1944 Sagofolket som kom bort, 1946 Jorms saga, 1949 Silverskogen sydväst om månen, 1950 Guld och mjöl, 1951 Gästabudet, 1951 Snöskottning i paradiset, 1952 Boccaccios kock, 1954 Med dikten mot befrielse, 1955 Befrielse, 1958 Gismus jägares saga, 1959 Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960 På minnets älv, 1961
L i t t e r a t u r : B ö c k e r : Lindberger, Örjan   Gustav Hedenvind-Eriksson 1945 Helén, Gunnar (red)   De stora arbetarskildrarna (Brev11,Radiotjänst) 1946 Runnquist, Åke   Arbetarskildrare; från Hedenvind till Fridell 1952 Lundblad, Bengt O.   Gustav Hedenvind-Eriksson, 1880-17maj-1955 1955 Dahlstedt, Karl-Hampus   Hedenvinds debutroman och dialekt (ur Svenska landsmål och svenskt folkliv) 1960 Svensson, Conny   Gustav Hedenvind-Eriksson (en bibliografi) 1973 Svensson, Conny   Idé och symbol (studier i fem romaner av Hedenvind) 1974 Lundkvist, Artur   Gustav Hedenvind-Eriksson 1982 Lundkvist, Artur   Gustav Hedenvind-Eriksson (i Författarnas litteraturhistoria del 3 /red: Ardelius, L. & Rydström, G. 1984) Pitkänen-Koli, Taina   Hedenvind i tiden (en studie i Hedenvinds litterära språk) 1987 Wahlén, Ingvar   Gustav Hedenvind-Eriksson - Lämnade sitt hem efter ett storslagsmål med fadern (i Svenska arbetarförfattare under 1900-talet /red: Olls, K. & Wahlén, I. 1989) Öhman, Anders   De förskingrade: Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson 2004 Furuland, Lars & Svedjedal, Johan   Svensk arbetarlitteratur 2006 A r t i k l a r   (1985-): Ekerwald, Carl-Göran: Hedenvind och verkligheten (Rallarros 1985:2/3,s.40) Furuland, Lars: Hedenvind genom fem decennier (Rallarros 1985:2/3,s.2) Lindberger, Örjan: Rallare: en kraftkälla i norsk och svensk arbetardiktning. (Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1986, 62,s.231) Beckius, Rune: Hedenvind och folkligheten (Clarté 1989:4,s.52) Furuland, Lars: De förskingrades arv. Hedenvind som arbetardiktare (Tiden 1989:10,s.574) Ekerwald, Carl-Göran: Förnuftet fanns i Gubbhögen (DN 91-07-10) Bosson Holmberg, Margot: Gustav Hedenvind-Eriksson: En jämtländsk rese i den svenska litteraturen (Jämten 1994,s.86) Borglund, Tore: Bröderna som jagade solen: Den frodige sagoberättaren Gustav Hedenvind-Eriksson (Arbetet 95-06-04) Hermansson, Ingemar: Hedenvind och en norrländsk paradisdröm (Västerbottens-Kuriren 97-01-14) Nilsson, Gunnar: Koch och Hedenvind - grindstolparna i arbetardiktningen (Lantarbetaren 1997 7,s28) Ekman, Kerstin: Hedenvind, kulturkraft i en hotad bygd (Jul i Jämtland 1997 s.3) Yvell, Erik: Skogsarbetaren i litteraturen (Provins 1999 2,s39) Magnusson, Berta: Gustav Hedenvind-Eriksson (Provins 1999 2,s46) Furuland, Lars: Birka folkhögskola-Hedenvinds första universitet (Länstidningen/Kultur 2006)
-   H e d e n v i n d p l a k e t t e n   -
1980  Birger Norman 1981  Helmer Grundström 1982  Ivar Lo-Johansson 1983  Nils Parling 1984  Karl Rune Nordqvist 1985  Folke Fridell 1986  Linnéa Fjällstedt 1987  Sara Lidman 1988  Carl-Göran Ekerwald 1989  Stig Sjödin 1990  Kurt Salomonsson 1991  Gunnar Kieri 1992  Mary Andersson 1993  Kjell Johansson	1994  Per Anders Fogelström 1995  Torgny Lindgren 1996  Aino Trosell 1997  Kerstin Ekman 1998  Hans Granlid 1999  Kerstin Thorvall 2000  Yngve Ryd 2001  Erik Sjödin 2002  Elsie Johansson 2003  Per Gunnar Evander 2004  Ulla Ekh 2005  Ing-Marie Eriksson 2006  Majgull Axelsson 2007  Bodil Malmsten
DELS - de svenska litterära sällskapen Litteraturhistoria - norrländsk kronologi Strömsunds kommun - från svenska Wikipedia Hedenvindplaketten - länkar till författarna Flåsjöbygden - byarna runt Flåsjön Strömsundslänkar - sockenlänkar Hedenvind - släktsidor Hedenvind-citat: Det är farligt att vara modern. Man blir så fort omodern. Ingenting möter den som sätter sig att vänta. Man måste gå för att möta, gå för att hämta. Den som talar hånfullt om djupt allvarliga intressen hyser en djupt allvarlig kärlek till struntsaker. Att se tillbaka på sin historia är som att ro: färdriktningen är framåt, men blicken riktar man bakåt och synfältet vidgas hela tiden. Åter i hembygden; Flåsjön sommaren 1954. 2007-07-24  |  ns@linux.se