Hedenvindsällskapet
  1984 – 30 år – 2014

S T Y R E L S E
ordförande: Sten Sundqvist, Strömsund
sekreterare: Yngve Hedin, Strömsund
kassör: Johnny Persson, Nagasjöhöjden

A D R E S S
Hedenvindsällskapet, c/o Persson
Nagasjöhöjden 135, 830 80 Hoting

S Y F T E
Att bredda och sprida intresset för Hedenvinds författarskap samt främja forskning om honom.

M E D L E M S K A P
Sätt in årsavgiften, 50 kronor, på sällskapets Plusgiro: 483 84 56 - 4.
Medlemsantalet är för närvarande c:a 140.

F Ö R F A T T A R B O S T A D
Hedenvinds barndomshem, Kvarnede - Gubbhögen, som ägs privat av släktingar. Hedenvindkojan i Gubbhögen, en tidstypisk skogsarbetarkoja som invigdes sommaren 1998.

A K T I V I T E T E R
Sällskapet arrangerar olika aktiviteter i Strömsunds kommun med anknytning till författaren.

U T G I V N I N G
Medlemsbladet Hedenvind, samt samarbete med olika litteraturtidskrifter om temanummer.

P R I S E R
Hedenvindplaketten, som delas ut av Strömsunds kommun i samarbete med sällskapet.

Gustav Hedenvind-Eriksson (1880–1967)

Hedenvind föddes och växte upp i byn Gubbhögen, Alanäs socken i norra Jämtland där fadern blev timmerdrivare, handlare och hemmansägare på Hedenvinds mors hemgård. Skolgången var bristfällig men läslusten stor, och det ogillade Hedenvinds far, vilket ledde till konflikt och Hedenvind lämnade hemmet redan som femtonåring. Därefter försörjde han sig bland annat som skogsarbetare, flottare, rallare, anläggningsarbetare samt sjöman, och han gjorde många resor utomlands. 1903-04 fick han möjlighet att gå på Birka folkhögskola, nära Östersund, och han deltog där i arkeologiska utgrävningar av gravar från vikingatiden som starkt stimulerade hans intresse för det forntida Jämtland. 1930 köpte han en gård i Södermanland, i Taxinge nära Mariefred, för att ge familjen trygghet och försörjning. När det senare blev kris för jordbruket i Sverige blev det i stället på hans författarskap familjen levde och underhöll gården. 1956 utnämndes han till filosofie hedersdoktor i Uppsala och han blev 1961 belönad med Samfundet De Nios pris.
Hedenvind har påverkat de flesta svenska författare under 1900-talets första decennier, kanske speciellt 30-talsförfattarna. Hedenvind var en av pionjärerna bland autodidakterna. I sina böcker blandar han realism med myter och sagor till en egen berättarstil. I debutromanen Ur en fallen skog (1910) skildrade han förändringarna som skedde i det jämtländska bondesamhället och dess värderingar i och med marknadsekonomins och skogsbolagens intåg. Flera av hans verk handlar om rallare och deras inbördes sammanhållning och moral, Vid Eli vågor (1914) och eposet från 1920-talet; De förskingrades arv (1926), Det bevingade hjulet (1928) och På friköpt jord (1930). Jordbruksbygden finns med också här, liksom i hela hans författarskap. Kortromanerna Tiden och en natt (1918) och En dröm i seklets natt (1919) har expressionistiska drag och i dem skildrar han sin oro under krigstiden. På 1950-talet återvände han till Norrlandsskildringarna i en svit på fyra delar om skogsskövlingen. Det var annars hans jämtländska sagor, samlingarna Jämtländska sagor (Jamtristningar) (1941), Sagofolket som kom bort (1946), Jorms saga (1949) och Gismus jägares saga (1959), som var de mest betydelsefulla i den senare delen av hans författarskap. I dem utgår han från berättelser han hört som barn och de behandlar olika existentiella frågor som till exempel människans behov av religion och hennes kulturella utveckling. Hedenvind skrev även några självbiografiska böcker, bland annat klassikern Med rallarkärra mot dikten (1944) och Gudaträtan och proletärdiktaren (1960). Hans totala produktion omfattar trettiotalet prosaverk.
B i b l i o g r a f i
Ur en fallen skog, 1910
Branden, 1911
Från öde gårdar, 1913
Vid Eli vågor, 1914
Tiden och en natt, 1918
En dröm i seklets natt, 1919
Tidens offerväsen, 1920
Järnets gåta, 1921
Orions bälte, 1924
De förskingrades arv, 1926
Det bevingade hjulet, 1928
På friköpt jord, 1930
Rälsläggarens berättelser, 1935
En bondes dagbok, 1937
Jämtländska sagor, 1941

Det stora rusthållet, 1943
Med rallarkärra mot dikten, 1944
Skörden mognar, 1944
Sagofolket som kom bort, 1946
Jorms saga, 1949
Silverskogen sydväst om månen, 1950
Guld och mjöl, 1951
Gästabudet, 1951
Snöskottning i paradiset, 1952
Boccaccios kock, 1954
Med dikten mot befrielse, 1955
Befrielse, 1958
Gismus jägares saga, 1959
Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960
På minnets älv, 1961
L i t t e r a t u r
- B ö c k e r :
Lindberger, Örjan   Gustav Hedenvind-Eriksson 1945
Helén, Gunnar (red)   De stora arbetarskildrarna (Brev11,Radiotjänst) 1946
Runnquist, Åke   Arbetarskildrare; från Hedenvind till Fridell 1952
Lundblad, Bengt O.   Gustav Hedenvind-Eriksson, 1880-17maj-1955 1955
Dahlstedt, Karl-Hampus   Hedenvinds debutroman och dialekt (ur Svenska landsmål och svenskt folkliv) 1960
Svensson, Conny   Gustav Hedenvind-Eriksson (en bibliografi) 1973
Svensson, Conny   Idé och symbol (studier i fem romaner av Hedenvind) 1974
Lundkvist, Artur   Gustav Hedenvind-Eriksson 1982
Lundkvist, Artur   Gustav Hedenvind-Eriksson (i Författarnas litteraturhistoria del 3 /red: Ardelius, L. & Rydström, G. 1984)
Pitkänen-Koli, Taina   Hedenvind i tiden (en studie i Hedenvinds litterära språk) 1987
Wahlén, Ingvar   Gustav Hedenvind-Eriksson - Lämnade sitt hem efter ett storslagsmål med fadern (i Svenska arbetarförfattare under 1900-talet /red: Olls, K. & Wahlén, I. 1989)
Öhman, Anders   De förskingrade: Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson 2004
Furuland, Lars & Svedjedal, Johan   Svensk arbetarlitteratur 2006

- A r t i k l a r   (1985-):
Ekerwald, Carl-Göran: Hedenvind och verkligheten (Rallarros 1985:2/3, s. 40)
Furuland, Lars: Hedenvind genom fem decennier (Rallarros 1985:2/3, s. 2)
Lindberger, Örjan: Rallare: en kraftkälla i norsk och svensk arbetardiktning. (Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1986, 62, s. 231)
Beckius, Rune: Hedenvind och folkligheten (Clarté 1989:4, s. 52)
Furuland, Lars: De förskingrades arv. Hedenvind som arbetardiktare (Tiden 1989:10, s. 574)
Ekerwald, Carl-Göran: Förnuftet fanns i Gubbhögen (DN 91-07-10)
Bosson Holmberg, Margot: Gustav Hedenvind-Eriksson: En jämtländsk rese i den svenska litteraturen (Jämten 1994, s. 86)
Borglund, Tore: Bröderna som jagade solen: Den frodige sagoberättaren Gustav Hedenvind-Eriksson (Arbetet 95-06-04)
Hermansson, Ingemar: Hedenvind och en norrländsk paradisdröm (Västerbottens-Kuriren 97-01-14)
Nilsson, Gunnar: Koch och Hedenvind - grindstolparna i arbetardiktningen (Lantarbetaren 1997:7, s. 28)
Ekman, Kerstin: Hedenvind, kulturkraft i en hotad bygd (Jul i Jämtland 1997, s. 3)
Yvell, Erik: Skogsarbetaren i litteraturen (Provins 1999:2, s. 39)
Magnusson, Berta: Gustav Hedenvind-Eriksson (Provins 1999:2, s. 46)
Furuland, Lars: Birka folkhögskola-Hedenvinds första universitet (Länstidningen 2006)

Några Hedenvind-citat:
- Farligt att vara modern. Man blir så fort omodern.
- Ingenting möter den som sätter sig att vänta, man måste gå för att möta, gå för att hämta.
- Den som talar hånfullt om djupt allvarliga intressen hyser en djupt allvarlig kärlek till struntsaker.
- Att se tillbaka på sin historia är som att ro: färdriktningen är framåt, men blicken riktar man bakåt, och synfältet vidgas hela tiden.

2014-05-14 | ns(at)flata.net