Följande historia förtäljer för oss om postturen mellan Östersund och Strömsund den 29 april 1910. En posttur kantad av olycksaligheter, där inte bara vinterns övergång till vår försenade postens ankomst med drygt tre timmar:

"Kl.8 f.m. meddelades per telefon till postkontoret att posten omedelbart förut passerat Hammerdalssundet. Kl. 9.50 f.m. meddelade herr Engelbrekt Persson i Hallviken likaledes per telefon, att posten då afgick från Hallviken. Samtidigt meddelade herr Persson, att anledningen till försenandet till största del vore att tillskrifva vid postbeskickningen tjänstgörande postiljonen Anderssons onykterhet. På grund af att isen öfver färjesundet vid Strömsund nu icke är farbar och färjvaken ännu icke öppnats, måste postskjutsen stanna på andra sidan sundet och postgodset forslas å kälkar öfver isen, hvarefter posten å särskild skjuts transporteras fram till postkontoret. Handelsbokhållaren Waldemar Roos, som verkställde sistnämnda transport, meddelade; "färjekarlarna Karlsson och Löfnäs förde posten öfver på hvar sin kälke; postiljonen Andersson åkte då på sista kälken, men ramlade snart af, då en tredje person hjälpte honom öfver till stranden, där Andersson, så snart han släpptes, ramlade omkull." Bemälde Roos transporterade emellertid posten fram till postkontoret, dit den anlände kl. 12.10 e.m, men utan postiljon och postpass. Det postgods, som medföljde, blef därför särskildt förtecknadt vid ankomsten. Då en halftimme förgått utan att postiljonen infann sig, anmodade postmästare Alvar Andersson postexpeditören Ernst Åslund och postiljonen Hedström att gå ned mot sjön och söka reda på honom. Postexpeditören Åslund berättar att han påträffade Andersson, hvilken var iklädd endast släpuniform, sofvande strax intill kyrkogården. Sedan postexpeditören Åslund fått lif i den sofvande, tillsporde han honom, hvarest postpasset fanns och fick till svar, att det var å postkontoret. Anderssons uniformskappa, hvari passet påträffades, upphittades af postiljon Hedström vid sidan af allmänna landsvägen cirka 150 meter från det ställe, där postiljonen Andersson sof. Andersson uppmanades att begifva sig till öfverliggningsrummet, hvilket han även gjorde.

För egen del kunde postmästare Andersson iaktta genom ett fönster i postkontoret att postiljonen Andersson raglade, då han kom gående på vägen utanför. Vid jämförelse mellan postpasset och den särskildt uppgjorda förteckningen befunnos dessa båda öfverensstämma. Postiljon Andersson, tillfrågad om anledningen till postens försenade ankomst, uppgafs denna vara dels att ett hjul gick af poståkdonet på vägen mellan Östersund och Kyrkås, dels synnerligen dåligt väglag. På förfrågan huruvida Andersson icke varit onykter under resan och vid framkomsten, medgav Andersson, att han efter afresan från Hammerdal druckit konjak, enär han kände sig sjuk, men hade på grund af att han en tid varit sjuk och svag icke tålt vid detta." Ovanstående berättelse är hämtad från skriften "Postalt i Ström i äldre tid", vilken finns för försäljning på hembygdsföreningens kansli vid hembygdsgården i Strömsund.