Ett av dom äldsta vykorten från Strömsund. Vy från år 1900. Tre mindre vyer infällda i kortet, den översta vyn visar utsikt från Bygden, vyerna nedanför prästgården resp. gamla sjukhuset vid Lindbergsbacken (Storgatan).
	Vy vid agronom Ulrik Holms fastighet i Jonsgård, år 1904.
	Från Bygden mot Strömsund år 1901.
	Vy från Bygden mot Strömsund år 1905. Till vänster i bild, invid Ramselevägen, ser vi Näsets småskola uppförd år 1904. Mitt emot, på andra sidan Ramselevägen, har trävaruhandlanden Simon Andersson i Gubbhögen påbörjat sin stora byggnation. En större gård i villastil med förstklassiga bostadslägenheter som stod klar för inflyttning år 1906. ("Kråkslottet").
	Storgatans övre del. Lindbergsbacken ner mot kyrkan år 1903. Uppkallad efter skogsbolaget Graninges inspektor Karl Adolf Ferdinand Lindberg f. 1844 d. 1890, hitflyttad från Stockholm.
	Ströms gamla sjukstuga byggd år 1899 vid Lindbergsbacken. (Gamla folktandvårdens lokaler, idag Lindbergsbackens daghem.)
	Ströms gamla sjukstuga en sommardag år 1907. Till en början kunde man ta emot upp till 12 patienter.
	Folkskolan på skolbacken, byggd år 1897. (Gula skolan idag.)
	Grävningsarbete vid folkskolan på skolbacken omkring år 1903 - 04. Foto: Klintman & Perman Strömsund.
	Till vänster i bild, tjänstebostaden för förste läkaren i Ström. Den stod färdig 1868, och dr Strandberg kunde flytta in. År 1917 blev huset rektorsbostad och förblev så till dess skolkontoret fick sina lokaler där någon gång på 1970-talet. Till höger i bild, den nyuppförda folkskolan innan ombyggnad. I bakgrunden skymtar vi Waldenströmska kyrkan (Frälsningsarmén).
	Waldenströmska kyrkan, byggd år 1900, till höger i bild. Frälsningarmén köpte fastigheten år 1912. Vid tidpunkten för försäljningen inrymdes biografteater i huset. Till vänster i bild ser vi Storgatan 31, snickarmästare Paulus Strömgrens fastighet.
	Foto taget mot Bygden år 1903. Storgatan upp mot Lindbergsbacken med Waldenströmska kyrkan (Frälsningarmén) till vänster i bild i bakgrunden. Foto mot Bygden från Andrées Sport år 2008.
	Godtemplarhuset i början av 1900-talet. Festivitetssalen, belägen i andra våningen, rymmer 6- á 700 personer. Utefter husets södra långsida har båda våningarna verandor. Från den runda plattformen på taket har man den härligaste utsikt över nejden.
	Folkliv vid backen intill godtemplarhuset, med anor sedan år 1890. (Andrées Sport idag.)
	Från godtemplarhuset mot Besvärsgatan med kyrkan i bakgrunden. (I förgrunden har vi idag Simonsons Handelsbod.) Foto mot Vattudalstorget från Andrées Sport år 2008.
	Vy över centrala Strömsund från godtemplarlokalens balustrad mot öster. I fonden skymtar folkskolans präktiga byggnad samt läkarebostaden. Foto mot Storgatan från Andrées Sport år 2008.
	Storgatan i höjd med Hotell Svea, till vänster i bild. I huset inrymdes även Erik Erssons Diversehandel i bottenplan, med den rundmagade Erik Ersson som ägare och med sönerna Erik Emanuel, Ragnar och Gunnar som medhjälpare. Affären upphörde 1932. Till höger i bild, hade lappen Sandelin gammalt en firma av typ enhetsprisartiklar, där han saluförde allt mellan himmel och jord. Bl.a. kunde man där köpa sig en levande ren om man så önskade. Sedermera tog Pingstförsamlingen i Strömsund över lokalen och hade där sina möteslokaler. (Betania).
	Hotell Svea i korsningen Storgatan-Strömsvägen (gamla Lagerköp) år 1906.
	Storgatan i höjd med Nordfors Bokhandel år 1904.
	Storgatan vid Nordfors Bokhandel i riktning mot kyrkan år 1904.
	Storgatan år 1905. Till höger i förgrunden ser vi Café Tomten. Lägg märke till nya gästgiveriet, längst bort till höger i bild, som var upphov till och som helt brann ner till grunden i den stora Bredgårdsbranden 1907.
	Storgatan i höjd med Ahlströms Jern & Redskapsaffär, till höger i bild, år 1905. (Sedermera Ströms Järnhandel, innehavare Gustaf Lundholm). Till vänster i bild syns baksidan på Hotell Sandelin. Foto mot Storgatan från Andrées Sport år 2008.
	Hotell Sandelin vid Storgatan år 1904 (Nya Hotellet). Byggnaden uppförd omkring 1880 av Erik Olsson. Familjen Sandelin inflyttade i fastigheten år 1890. Fastigheten byggdes till med en tredje våning under år 1900. Huset revs ner 1974.
	Köpman Gottfrid Sundelins Gottköpsmagasin (Storgatan 6).Han startade redan 1905 egen manufakturaffär i Strömsund. Han överlät firman till Jonas Månsson 1915 och flyttade till Östersund men återkom till Strömsund 1931, nu med huvudinriktning på damkonfektion. (Continentalateljén). På övervåningen hade Strömsunds Tidning sin redaktion och annonskontor. Tidningen var verksam under åren 1906-1917 med Theodor Stalheim som redaktör.
	Storgatan år 1904. Karin Perssons affärsfastighet i mitten av bilden (Gull-Kalles). I byggnadens vänstra del låg Olof Persson & Co Sko- och Läderaffär. I husets högra del låg en garn och väfnadshandel. I mitten av huset ser vi Ströms Järnhandel, innehavare Gustaf Lundholm. Affärsrörelsen startade i jan. 1902. År 1906 flyttade Lundholm sin verksamhet, efter uppköp av Ahlströms Jern & Redskapsaffär (f.d P. Åslunds dito), till Storgatan 5.
	Storgatan år 1904. Karin Perssons affärsfastighet till höger i bild (Gull-Kalles), byggd år 1897. På Storgatans vänstra sida i förgrunden ser vi firma Selinder & Wallner, vilka bedrev speceriverksamhet under 1880-talet fram till år 1910 (Amcoffs). Storgatan från kyrktornet år 2008.
	Vy från Storgatan mot Ramselevägen med Näset i bakgrunden år 1905. Den vita byggnaden, till höger i bild, ägdes under åren 1918 - 1945 av smeden P.E. Mattsson och hans fru Anna. (Ramselevägen 10.) En gång i tiden byggd som kyrkstuga, och återfinnes numera på Näsviken, efter Öhnvägen. Mitt emot på andra sidan Ramselevägen låg smedjan. Den grå byggnaden i högra kanten på bilden. (I förgrunden platsen för nuvarande Hjalmar Strömerskolan.)
	Ramselevägen med gamla apoteket till höger i bild år 1905. I byggnaden till vänster i bild låg, under åren 1897 - 1906, Strömsunds telefonstation och telegramexpedition. Föreståndare Hulda Lindberg. År 1906 förflyttades telegrafstationen till grosshandlare A. Th. Selinders gård, samma hus som postkontoret, där den var belägen fram till 1923. (Gamla Hoofs vid Bredgårdsgatan). Fullständig telegrafstation öppnades år 1915. Tidigare hade man då varit tvungen att telefonera telegrammen via Ramsele. Den 1 okt. 1917 blev man egen fristående enhet, (centralstation), och var inte längre understation till Ramsele.
	Vy mot gamla apoteket på Ramselevägen till vänster i bild år 1903. Till höger skymtar Ströms prästgård. I förgrunden ser vi apotekare Lönnegrens fru Helga med adoptivdotter Vera på spatsertur mot centrum.
	I förgrunden Ströms prästgård, i bakgrunden Vågen och Näset år 1906.
	Bredgårdsgatan vid Aug. Gustafssons Järnaffär. Detta kvarter nedbrann vid den stora Bredgårdsbranden 1907. Endast huset längst bort till vänster (Baudins fastighet) undkom branden. På brandplatsen byggdes sedan Grand Hotell och Lek- och Pappershuset upp.
	Foto från Bredgårdsgatan och den stora kvartersbranden 24 november 1907. Elden började i tredje våningen av gästgivare Erik Olssons 2 1/2 våningars nyuppförda mangårdsbyggnad. Endast skorstenspiporna minner om den totala förödelsen. I bakgrunden ser vi skogsinsp. Z. Åslunds fastighet (Brogatan 3).
	Vy från Storgatan mot Bredgårdsgatan över förödelsen efter den största branden i Strömsunds historia, den 24 november 1907. Till höger i bild ser vi Strömsunds postkontor, under åren 1900-1913, i lokaler som senare inrymde Hoofs Pappershandel.
	Vintrig vy från kyrkan mot skogsinsp. Z. Åslunds fastighet år 1904. (Zakrisvägen). Fastigheten fick sitt nuvarande utseende, efter ombyggnad, år 1906.
	Vy från kyrkan mot nuvarande Zakrisvägen år 1907. Till vänster i bild skogsinsp. Z. Åslunds fastighet. Till höger ser vi den Sundemanska villan (uppförd år 1890 av skogsinsp. Ivar Sundeman). I riktning mot Zakrisvägen från kyrktornet år 2008.
	Vy mot färjesundet år 1909. Till vänster i bild, sockenstugan och gamla kyrkogården. Till höger ser vi skogsinsp. Z. Åslunds fastighet, uppförd i slutet av 1800-talet.(Byggnaden har idag adressen Brogatan 3 och ligger vid Statoil-macken).
	Långön år 1904. Kortet taget vid nuvarande brofästet på Näsvikenssidan. Vi ser skräddare Jonas Perssons fastighet, till vänster i bild. Byggnaden uppförd av virke från Ströms första prästgård som byggdes år 1839 av komministern Johan Huss och revs omkring 1853, då Persson påbörjade sitt husbygge.
	Foto över färjesundet år 1903 med Strömsunds samhälle i bakgrunden. Första dragfärjan i trä som sattes i trafik år 1895.
	Strömssundet i juli 1903. Till höger i bild fastigheten Solvik, vid nuvarande brofästet.
	Norra Strandvägen från Virgokajen år 1902. Till vänster i bild ser vi flottningsföreningens kaj. Till höger i bild Ströms Trävarubolags gamla förvaltarbostad, byggd 1880. (F.d. SCA-kontoret Lagmansgatan 29).
	Panoramabild från Näsviken mot Strömsund år 1902.
	Förslag till stadsplan för Strömsunds municipalsamhälle, upprättad år 1907. Drömmen om att bli Jämtlands andra stad avspeglas ganska tydligt i kartbilden. Gatorna i samhället har fått pompösa namn såsom Kungsgatan, Drottninggatan och Esplanaden. Men redan år 1910 hade man tänkt om och gatunätet fick en mer modern framtoning med gatunamn som lever kvar ännu i våra dagar. Titta på en större bild för detaljstudier.