Flata från öster c:a 1950
Nere t v prästgården, nedanför kyrkan, mot Vattudalen,
komministerbostaden. Rakt fram, t h om kyrkan, bortom kyrkparken,
Telegrafhuset. Församlingshemmet kommer att byggas (1957) på
den tomma ytan framför "Flat'n" och Myrgatan likaledes t h. i bilden.
Mellan kyrkan och kyrkparken går vägen ner till färjeläget,
och färjan över till Näsviken för vidare färd till
Hammerdal och Östersund. (den för sin tid sensationella
hängbron, Jämtlands "Golden Gate" invigdes i september 1956)
I bortre delen av bilden t v, syns järnvägsspåret mot magasinen
vid Virgokajen, där också Strömsunds Ångbryggeri AB huserar. Längst bort skymtar Flottningsföreningens område med
kajplatser för sina många bogserbåtar.(flottningen på
Vattudalen upphörde först 1983)
Om man startar vid bortre "Flat'n", vid Storgatan och åker bort i bilden,
längs Bredgårdsgatan passeras en kiosk på höger sida,
precis bredvid Hoofs bok och pappershandel, och sedan det stora Konsumhuset
på vänster sida. Mittemot detta kommer ett helt affärshus att
byggas i slutet av 1950-talet bl a innehållande "
Simonssons Handelsbod". Där ligger nu bl a Restaurang Hörnet,
designad av Strömsunds kanske meste kändis, Yngve Gamlin, som också
gav det jamtska namnet på puben i källarvåningen, "Inpöne".
Efter brobygget blir detta område genomfartsled, nuvarande "Inlandsvägen", Riksväg 45, men på 1940-talet
är detta en av Flatas centralpunkter. T v Essomack och Strömsunds
taxistation, på
bilden syns 3 st "Volvosuggor" på rad, den tidens standardtaxibil på landsbygden.
T v syns flera bussar som sköter transporter av folk och varor till
alla byar omkring Flata och serviceverkstäder för dessa och de
relativt få privatbilar som ännu finns.
Rakt fram t v syns det stora stenhuset innhållande Börjes Cafe och
mittemot det eviga Grand Hotell, Flatas guldkrog, från 1908.
Längst bort syns den stora järnhandeln "Redskapshandeln".
Taket på Tingshuset skymtar allra längst bort bland träden, och till höger en del av staketet till idrottsplatsen
"Tingvalla".
Hela den gamla, täta, trähusbebyggelsen på Flata, som gav
samhället småstadskaraktär,
(man brukade i tidningarna använda epitetet "Jämtlands andra stad") började man riva,
under
överinseende av okänsliga kommunalpolitiker, från slutet
av 1960-talet och vid
mitten av 1970-talet var förödelsen fullbordad. :-( !